när magkänslan stämmer
För några veckor sen började jag känna att nåt inte stod helt rätt till med Krut. Han tappade energin, började protestera mer än vanligt och kändes ibland nästan ojämn. Men mamma var bortrest mycket med jobbet i den vevan så jag red mycket själv. Därför blev det några pass där jag verkligen fick dåligt samvete ifall han inte var fräsch men jag behövde samtidigt hålla igång honom för att han skulle träna osv.
Mamma fick vara extra kritisk när jag red och hon kunde se att han tog kortare steg med ena bakbenet i skritten då. Han betedde sig lite märkligt det passet också vilket fick oss att verkligen förstå att nåt inte var helt OK.
Passande nog skulle vår equiterapeut komma dagen efter till Farina för laserbehandling, så hon kunde även känna igenom Krut då. Hon kände då att han var väldigt spänd insida lår och musklerna däromkring. Vi bokade in en tid för Krut också så han fick laser några dagar senare. Lotta sa då att det ändå var "rätt" ställe att ha ont på, eftersom det visar att han jobbat rätt med bakbenen.
Sen dess har jag skrittat och joggat honom och han känns helt annorlunda nu. Han bjuder framåt och är pigg och glad vilket känns så bra. Idag var han jättefin när jag red honom i ridhuset! Vi har medvetet gett honom några veckor utan träning där han fått tid att återhämta och vila upp sig. Jag tror det varit bra för honom då han jobbat otroligt bra och intensivt den här hösten/vintern och nu under våren är planen att fortsätta stärka och förbättra honom.
Även fast det här inte var så allvarligt så känns det så bra nu efteråt. Det hade såklart kunnat vara mycket värre. Men jag gillar inte att rida om jag vet att hästen har ont. Därför kändes det bra att vi kollade upp vad det var och gav honom hjälp att få bort träningsvärken. Nu känns han fit for fight igen, fast vi låter honom vila från träningarna en vecka till så han får återhämta sig ordentligt.
